MPM  >  Program  >  Akademi  >  Musikjuridik  >  Upphovsrätt


 
 

Upphovsrätt

Upphovsrätten skyddar det skapande arbetet och uppstår automatiskt när verket kommer till. Vanligen delas upphovsrätten in i ideell rätt och ekonomisk rätt.
< Musikjuridik



Intro

Upphovsrätt (även kallad auktorrätt) är en lagstadgad bestämmelse som tillvaratar skaparens initiala ensamrätt till skapelsen och syftar till att skydda kompositörer, författare, konstnärer och andra upphovsmän mot otillåtna utnyttjanden av deras verk.

Upphovsrätten säkrar möjligheten att generera ett ekonomiskt värde för upphovsmannen. Alltså skyddas alstret från såväl stöld som plagiering, manipulation och bearbetning utan upphovsrättsinnehavarens tillåtelse. Därtill får ingen oriktigt uppge sig vara upphovsman eller tjäna pengar på verket utan medgivande från upphovsrättsinnehavaren.

Upphovsrätten skyddar även alstret från att behandlas på ett sätt som kränker verket. Vanligen delas upphovsrätten in i ideell rätt (även kallad moralisk rätt samt upphovsmannens droit moral) och ekonomisk rätt.


 
 

Ekonomisk upphovsrätt

Ekonomisk upphovsrätt avser en förfoganderätt som medför att upphovsmannen har initial ensamrätt att framställa ytterligare exemplar av verket och göra alstret tillgängligt för allmänheten.

Att framställa fler exemplar av originalverket innefattar, men är inte begränsat till, nytryckning och kopiering. Spridning av verket kan bland annat ske genom offentliga visningar och framföranden. Den ekonomiska upphovsrätten kan genom avtal överlåtas.


Ideell upphovsrätt

Den ideella upphovsrätten (även kallad moralisk rätt samt upphovsmannens droit moral) säkerställer att upphovsmannen anges som alstrets skapare. Det berättigar även denne att protestera om verket förändras så att alstret kränker upphovsmannens anseende eller verkes egenart. Alstret får dessutom inte användas i en form som är kränkande för upphovsmannen.

Tanken är att den ideella upphovsrätten är skaparens ”vattenstämpel” som oavsett förbindelser med företag, organisationer, myndigheter och andra grupperingar alltid tillfaller den eller de enskilda individer som skapat verket. Således kan den ideella upphovsrätten inte överlåtas, utan endast efterges.

Detta gäller de flesta länder som omfattas av Bernkonventionen och andra internationella överenskommelser samt i huvuddrag efterlever dem.

 

Undantag är bland annat USA och Storbritannien, där principen om ideell upphovsrätt inte finns utformad på samma sätt i federal respektive nationell lagstiftning. Vänligen notera att nationell och federal beslutsnivån anses lokal med hänseende till musikbranschens globala marknad och industri.

I övriga länder kan den ideella upphovsrätten aldrig kringgås, men genom överenskommelse kan upphovsmannen skriftligen förbinda sig från att hävda den. Därmed kan till exempel en uppdragsgivare inte lagenligt sätta sitt namn på ett verk som någon annan skapat.


Referenser

Lagrum :: SFS 1960:729 i lydelse enligt SFS 2018:1099. Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (Upphovsrättslagen, URL). Stockholm: Justitiedepartementet L3. Sveriges riksdag, Regeringskansliet. Regeringskansliets rättsdatabaser. http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1960:729

Elektroniskt uppslagsverk :: Upphovsrätt. Wikipedia. https://sv.wikipedia.org/wiki/Upphovsr%C3%A4tt

Extern site :: Andersson, Helena. u.å. Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (Upphovsrättslagen, URL). lagen.nu. https://lagen.nu/1960:729

Extern site :: Kopiraittila skola. u.å. Upphovsrättens ABC. Vad är upphovsrätt? Kopiosto rf. https://kopiraittila.fi/sv/upphovsrattens-abc/

Extern site :: Svensk nationell datatjänst (SND). 2019-08-20 11:10. Upphovsrätt. Svensk nationell datatjänst (SND). https://snd.gu.se/sv/hantera-data/juridiskt-regelverk/upphovsratt

Extern site :: Westholm, Andreas. u.å. Del 4 Musikjuridik. Promotionskolan. http://promotionskolan.se/del-4-musikjuridik/